En sorglig resa,

Det var en fruktansvärt tung dag igår. Längesedan jag grät så mycket. Det var Otto’s begravning… hade inte i min vildaste fantasi trott att jag skulle gå på min inte ens 3 år fyllda syskonbarns begravning. Sån enorm saknad efter denna underbara kille. Dagen var förutom sorg fylld av kärlek, kramar och värme. Skickar all kärlek jag har till storebror och svägerskan!

Den här charmiga killen vill göra alla glada och glömmer ingen En riktig liten klippa! ”Nonanna” Jag smäääääälter …

Jag fick en cykel också som saknade en trampa. Pappas cykelreparatör fixar nog den galant! Den uppfyller alla mina önskemål: Högt styre, cykelkorg och bred sadel!

Nu är vi på väg hem. Det blir lunch på Ikea. ( på vägen ner var vi på cubus också, yeyy!! )