Denna dag är den sorgliga och jobbiga dagen som jag har skrivit om i ett par inlägg. Mer behöver jag inte skriva. Jag tror det kommer bli fint, men också otroligt jobbigt. Han var speciell för mig!

”I minnet du lever
Du finns alltid kvar
I minnet vi ser
Dig precis som du var”

___     ____       ____    ____

Begravningen var jobbig. Men den var otroligt fin också. Kistan med de vackra blommorna på. Är glad att jag o mamma tillsammans lyckades hitta en jättefin melodi som fick spelas. (Tusen tack Julias Daniel för att du hjälpte mig med att göra om låten till mp3 format!). Fick en hel del beröm för musiken – jättekul.
Det mest sorgliga och fina var då morfars snart 97 åriga vän gick fram o skulle lämna en ros på kistan.. han sa ”Tack Arne , du var en fin kamrat” eller något liknande och sa det med sån inlevelse, då brast det totalt. Då rann det tårar… så himla  fint var det. Efteråt fick Gustav en stor kram av mig, och han blev så glad.   ..eller han fick 2 kramar av mig totalt förresten :D Jag kunde inte låta bli. Söta gubbe!

Jag har märkt att jag är en väldigt omtänksam människa. Bryr mig väldigt mycket om andra, och vill att andra ska ha det bra! Det borde ju vara en bra egenskap, så länge det inte går till överdrift? :)

Johanna Åström